Tisdag 3 mars 2020 kl 18:00 håller Henrik Arnstad föredrag på Armémuseum i Stockholm, under rubriken ”Sverige och Förintelsen”.
Utgångspunkt är svenska Utrikesdepartementets agerande under Förintelsen 1941-1945 och särskilt den dramatiska omsvängning som skedde 1942, då folkmordet nådde det tyskockuperade Norge och därmed Skandinavien:
En central del av svensk nationell identitet är att skämmas över Sveriges undfallande utrikespolitik under andra världskriget. Men samtidigt var Sverige det första land i världen som aktivt försökte sabotera förintelsen. Hur gick det till när Sverige gick från oberördhet inför judarnas öde på 1930- talet till att rädda livet på tiotusentals judar under kriget? Och vad kan nutiden lära sig av Sveriges föränderliga flyktingpolitik under andra världskriget? Hör författaren och vetenskapsjournalisten Henrik Arnstad berätta om den svenska säkerhetspolitiska aktivismen under Förintelsen.
Under det elvaåriga arbetet med mitt verk om den svenska utrikespolitiken under andra världskriget (den politiska biografin Spelaren Christian Günther) studerade jag särskilt relationen mellan svensk utrikespolitik och Förintelsen. Dessa studier är utgångspunkt för föredraget.
Forskningsfältet om Sverige och Förintelsen är relativt nytt. Det kan sägas ha uppkommit 1996 då historikern Paul Levine lade fram sin avhandling From indifference to activism : Swedish diplomacy and the Holocaust, 1938-1944 vid Uppsala universitet. Paul Levine var en ständigt nyfiken och modig historiker, som sorgligt nog avled i november 2019.
Bild från räddningen av Danmarks judar till Sverige 1943.