{"id":698,"date":"2014-08-20T15:51:33","date_gmt":"2014-08-20T14:51:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tricorder.se\/?p=698"},"modified":"2014-08-20T15:51:33","modified_gmt":"2014-08-20T14:51:33","slug":"den-svenska-antisemitismen-recension-av-blodets-renhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=698","title":{"rendered":"Den svenska antisemitismen: Recension av ”Blodets renhet”"},"content":{"rendered":"

\"597675309\"<\/a>Jag recenserar Lena Berggrens (docent i historia, bild nedan) bok ”Blodets renhet: En historisk studie av svensk antisemitism”<\/a> i G\u00f6teborgs-posten Kultur:<\/p>\n

Bokens k\u00e4rna \u00e4r en studie av tv\u00e5 exempel p\u00e5 svenskt judehat under mellankrigstiden. Men dess st\u00f6rsta f\u00f6rtj\u00e4nst \u00e4r all den kunskap som l\u00e4saren f\u00e5r d\u00e4rtill, i fr\u00e5gor som alls inte k\u00e4nns historiskt avl\u00e4gsna \u2013 utan tv\u00e4rtom i h\u00f6gsta grad \u00e4r aktuella 2014.\n<\/p><\/blockquote>\n

Boken \u00e4r i h\u00f6gsta grad aktuell, \u00e4ven om de tv\u00e5 exempel p\u00e5 judehat som Berggren studerar \u00e4r fr\u00e5n 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft:<\/p>\n

Berggren g\u00e5r f\u00f6rtj\u00e4nstfullt igenom judehatets historia, fr\u00e5n \u00e5rhundradena efter Kristus fram till i dag. Antisemitismen har varit religi\u00f6s, politisk och f\u00f6rment vetenskaplig utifr\u00e5n tankar om rashygien och rasbiologi. Utvecklingen i Europa har under moderniteten g\u00e5tt i fas med antisemitismen i Sverige. Berggrens b\u00e4gge utvalda svenska studieobjekt fokuserar p\u00e5 1930-talet: aktivisten Elof Eriksson (1883\u20131965) samt id\u00e9organisationen samfundet Manhem, vilken grundades 1934. Det speciella med dessa exempel \u00e4r att de sj\u00e4lvklart tog intryck av Nazityskland, men d\u00e4rmed kan de inte betecknas som nazistiska. Man m\u00e5ste inte vara nazist f\u00f6r att man \u00e4r antisemit, eller uttryckt annorlunda: fascism och rasism \u00e4r tv\u00e5 olika saker. Fenomenen \u00f6verlappar ofta varandra, javisst, men det inneb\u00e4r inte att de \u00e4r identiska. H\u00e4ri ligger en stor del av po\u00e4ngen med Berggrens pedagogiska mission och det \u00e4r v\u00e4lbeh\u00f6vligt i dagens svenska rasismdebatt.\n<\/p><\/blockquote>\n

\"14310072-ENV6m\"<\/a>Berggren refererar f\u00f6rtj\u00e4nstfullt till hur antisemitismen ligger till grund \u00e4ven f\u00f6r andra rasismer:<\/p>\n

Dagens antisemitism sl\u00e5r sj\u00e4lvklart h\u00e5rdast mot judiska personer och grupper. Men Berggren g\u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 i sin bok:<\/p>\n

’Det finns dock nutida exempel p\u00e5 att resonemang som till sin uppbyggnad och i sin retorik ser ut precis som antisemitismen, en som inte i sak \u00e4r antisemitisk utan ist\u00e4llet v\u00e4nder sig mot muslimer. Det har i princip skett en direkt \u00f6verf\u00f6ring av den antisemitiska diskursens utanverk, dess konspirationst\u00e4nkande, stereotyper och tankefigurer, dess retorik och tankeg\u00e5ngar till en ny grupp.’<\/p>\n

Det har sagts att det b\u00f6rjar alltid med judarna och det slutar alltid med judarna. Men hatet \u00e4r detsamma n\u00e4r det drabbar utsatta minoriteter, i form av rasismens konspirationsteorier. Vare sig dessa kallas ’den judiska v\u00e4rldskonspirationen’ eller ’smygislamisering’. Dagens tendens att st\u00e4lla rasifierade minoriteter mot varandra, att konstruera fiendskap mellan dem, utg\u00f6r d\u00e4rmed en av rasismens vidrigaste triumfer.<\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4s hela recensionen p\u00e5 G\u00f6teborgs-postens webbplats<\/a>!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag recenserar Lena Berggrens (docent i historia, bild nedan) bok ”Blodets renhet: En historisk studie av svensk antisemitism” i G\u00f6teborgs-posten Kultur: Bokens k\u00e4rna \u00e4r en studie av tv\u00e5 exempel p\u00e5 svenskt judehat under mellankrigstiden. Men dess st\u00f6rsta f\u00f6rtj\u00e4nst \u00e4r all den kunskap som l\u00e4saren f\u00e5r d\u00e4rtill, i fr\u00e5gor som alls inte k\u00e4nns historiskt avl\u00e4gsna \u2013 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-698","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyhet","entry-image--landscape"],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=698"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":705,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/698\/revisions\/705"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=698"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=698"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}