{"id":638,"date":"2014-06-04T09:16:08","date_gmt":"2014-06-04T08:16:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tricorder.se\/?p=638"},"modified":"2014-06-04T11:21:05","modified_gmt":"2014-06-04T10:21:05","slug":"historisk-tidskrift-fascismens-foranderlighet-1919-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=638","title":{"rendered":"Historisk tidskrift: &#8221;Fascismens f\u00f6r\u00e4nderlighet 1919-2014&#8221;"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_2705.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_2705-225x300.jpg\" alt=\"IMG_2705\" width=\"225\" height=\"300\" class=\"alignright size-medium wp-image-640\" srcset=\"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_2705-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_2705-768x1024.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 600px) 91vw, (max-width: 900px) 600px, (max-width: 1060px) 50vw, (max-width: 1200px) 520px, (max-width: 1400px) 43vw, 600px\" \/><\/a>Den vetenskapliga publikationen <a href=\"http:\/\/www.historisktidskrift.se\" target=\"_blank\">Historisk tidskrift<\/a> trycker i sitt nya nummer en artikel jag skrivit, med rubriken &#8221;Fascismens f\u00f6r\u00e4nderlighet 1919-2014: De svartbruna r\u00f6relserna i ett kontextuellt perspektiv&#8221;. D\u00e4r s\u00f6ker jag skildra hur forskningen idag ser p\u00e5 de stora skillnader olika fascistiska r\u00f6relser uppvisar, utan att de d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4mnar en gemensam och \u00f6verordnad ideologi:<\/p>\n<blockquote><p>I mars 1919 samlade Benito Mussolini en handfull m\u00e4nniskor vid det milanesiska torget Piazza San Sepolcro f\u00f6r att grunda r\u00f6relsen Fasci italiani di combattimento. Den s\u00e5 kallade San Sepolcro-fascismen hade tydlig historisk kontext, redan tv\u00e5 \u00e5r senare kunde en italiensk fascist konstatera de stora skillnader som utvecklats:<\/p>\n<p>&#8221;Varje region, varje provins, har sin egen fascism. Mest agrar i Emilia, nationalistisk och konservativ i Veneto, provokativ mot slaver och tyskar i gr\u00e4nsomr\u00e5dena i \u00f6st och i norr, eldf\u00e4ngd i m\u00e5nga mindre st\u00e4der utifr\u00e5n privata vendettor eller konflikter ang\u00e5ende lokala intressen.&#8221;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/alskade.files.wordpress.com\/2014\/06\/img_2709.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/alskade.files.wordpress.com\/2014\/06\/img_2709.jpg?w=225\" alt=\"IMG_2709\" width=\"225\" height=\"300\" class=\"alignleft size-medium wp-image-1513\" \/><\/a>Samtidigt spred sig fascismen som en global meteoritskur: fr\u00e5n Sydostasien i \u00f6ster till Latinamerika i v\u00e4ster. Skillnaderna mellan alla hundratals nationella r\u00f6relser som uppstod var enorma. Den japanska fascismen f\u00f6rutsatte exempelvis kejsaren som gudomlig \u00f6verh\u00f6ghet, den finska Lappo-r\u00f6relsen var djupt rotad i lutheransk protestantism, den italienska fascismen bar p\u00e5 ett futuristiskt arv medan den rum\u00e4nska legion\u00e4rsr\u00f6relsen var agrarromantisk och stod i harnesk gentemot 1900-talets industrialism. Fascism \u201dblandar element fr\u00e5n traditionell h\u00f6ger och traditionell v\u00e4nster i ett f\u00f6rs\u00f6k att skapa vad Roger Eatwell har kallat \u2019a holistic-national radical Third Way\u2019 mellan kapitalism och socialism\u201d, skriver historikern Lena Berggren.  Fascister kan vara feminister eller kvinnohatare, republikaner eller monarkister, ateister eller djupt troende. De kan inkludera judar i den fascistiska nationen ena dagen, f\u00f6r att dagen d\u00e4rp\u00e5 bli v\u00e5ldsamma antisemiter.  De kan vara spanska falangister 1936, amerikanska nynazister 1988 eller grekiska Gyllene gryning 2014. Och likv\u00e4l dela samma ideologi.<\/p><\/blockquote>\n<p>Jag g\u00e5r igenom olika delar av fascismens stereotyper, som totalitarism och korporativism, f\u00f6r att avvisa att dessa fenomen kr\u00e4vs f\u00f6r att en r\u00f6relse ska vara &#8221;\u00e4kta&#8221; fascism. Jag citerar bland annat docenten i historia Lena Berggren:<\/p>\n<blockquote><p>Det ideologiska angreppss\u00e4ttet inneb\u00e4r vidare att en definition av fascismen m\u00e5ste centreras kring fascismens ideologiska inneh\u00e5ll, inte p\u00e5 dess politiska stil eller de strategier som de olika r\u00f6relserna anv\u00e4nde sig av f\u00f6r att uppn\u00e5 politisk makt.<\/p><\/blockquote>\n<p>Slutligen f\u00f6rklarar jag varf\u00f6r Sverigedemokraterna fortfarande b\u00f6r inkluderas i den fascistiska ideologin, trots sin nutida dragning \u00e5t den radikala h\u00f6gerpopulismen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/alskade.files.wordpress.com\/2014\/06\/ht2014-2_s-_259-266.pdf\" target=\"_blank\">L\u00e4s hela artikeln via denna PDF.<\/a> Referensinformation finns p\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.historisktidskrift.se\/fulltext\/2014-2\/HT_2014_2_259-266_arnstad.htm\" target=\"_blank\">Historisk tidskrifts webb<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den vetenskapliga publikationen Historisk tidskrift trycker i sitt nya nummer en artikel jag skrivit, med rubriken &#8221;Fascismens f\u00f6r\u00e4nderlighet 1919-2014: De svartbruna r\u00f6relserna i ett kontextuellt perspektiv&#8221;. D\u00e4r s\u00f6ker jag skildra hur forskningen idag ser p\u00e5 de stora skillnader olika fascistiska r\u00f6relser uppvisar, utan att de d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4mnar en gemensam och \u00f6verordnad ideologi: I mars 1919 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-638","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyhet","entry-image--landscape"],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/638","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=638"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/638\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":643,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/638\/revisions\/643"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=638"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=638"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=638"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}