![\"IMG_0654\"](\"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0654-300x225.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Artikel publicerad i G\u00f6teborgs-Posten 23 december 2012:<\/p>\n
Ebba D. Drolshagen, Den vennlige fienden: Wehrmacht-soldater i det okkuperte Norge<\/em> (Spartacus).<\/strong><\/p>\n Norge st\u00e5r inf\u00f6r en uppg\u00f6relse med sin historia under andra v\u00e4rldskriget, inte olik den svenska process som inleddes p\u00e5 1990-talet. Den stereotypa bilden av den modige norske motst\u00e5ndsmannen kompletteras. Fram tr\u00e4der ber\u00e4ttelser om samarbete med den tyska nazismen \u2013 inte minst via nya sp\u00e4nnande b\u00f6cker.<\/p>\n Nyligen kom j\u00e4tteverket \u201dHimmlers Norge\u201d (700 sidor) av forskarna Terje Emberland och Matthew Kott, som v\u00e4ckt enorma reaktioner i grannlandet. Historikern Lars Borgersrud sl\u00e4pper i dagarna andra bandet i verket ”Den norske milit\u00e6rfascismens historie 1930-1945\u201d. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan kom journalisten Bj\u00f6rn Westlies fantastiska bok \u201dFars krig\u201d om sin pappa, som varit norsk frivillig i Waffen-SS. Denna recension handlar om boken \u201dDen vennlige fienden: Wehrmacht-soldater i det okkuperte Norge\u201d av den tysk-norska f\u00f6rfattaren Ebba D. Drolshagen. Boken handlar om om relationen mellan ockupationssoldater och ockuperade.<\/p>\n I april 1940<\/strong> anf\u00f6ll Tyskland de nordiska l\u00e4nderna Norge och Danmark, som fick tv\u00e5 helt olika nationella erfarenheter av ockupationen. Danmark gav sig utan strid och var inte ens formellt ockuperat \u2013 ist\u00e4llet godk\u00e4nde det danska statsstyret den tyska truppn\u00e4rvaron och landet beh\u00f6ll sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Mer \u00e4n tiotusen danskar anm\u00e4lde sig som frivilliga till Waffen-SS och m\u00e5ngdubbelt fler s\u00f6kte arbete i Nazitysklands fabriker. Norge d\u00e4remot gjorde motst\u00e5nd och kunde h\u00e5lla ut tills hj\u00e4lp anl\u00e4nde fr\u00e5n Storbritannien och Frankrike. F\u00f6rst efter h\u00e5rda strider kunde Tyskland s\u00e4kra Norge, varp\u00e5 de l\u00e5nga \u00e5ren av ockupation f\u00f6ljde.<\/p>\n I den norska minneskulturen har ockupationstiden polariserats. Den norska nationalk\u00e4nslan placerades hos motst\u00e5ndet, det var denna identitet Norge kollektivt investerade i efter 1945. P\u00e5 andra sidan i denna f\u00f6renklade bild erh\u00f6ll \u201dde som samarbetade\u201d rollen som f\u00f6rr\u00e4darna. Inte minst drabbades kvinnor som haft f\u00f6rh\u00e5llanden med tyska soldater \u2013 deras oskyldiga barn utsattes f\u00f6r ett livsl\u00e5ngt lidande som \u201dtyskerunger\u201d. Men Drolshagen p\u00e5pekar att denna svartvita bild inte st\u00e4mmer med den historiska verkligheten. \u201dUnder krigs\u00e5ren hade de allra flesta levt mellan dessa ytterligheter\u201d, skriver hon ang\u00e5ende \u201dvardagsgr\u00e5zonen mellan samarbete och motst\u00e5nd\u201d. D\u00e4rmed nyanseras den vanligtvis stereotypt ber\u00e4ttade historien om Norge under kriget till n\u00e5got mycket mer sp\u00e4nnande.<\/p>\n De tyska ockupationerna<\/strong> skiljde sig diametralt \u00e5t i \u00f6st och v\u00e4st. I \u00f6st f\u00f6rdes f\u00f6rintelsekrig mot \u201dunderm\u00e4nniskorna\u201d, medan norrm\u00e4nnen ans\u00e5gs vara det mest ariska folket i v\u00e4rlden (p\u00e5 andraplats kom svenskarna). Skandinaver skulle behandlas med respekt. Men de milda v\u00e4stliga ockupationerna hade \u00e4ven en praktisk aspekt, skriver Drolshagen. Ju mindre anledning till motst\u00e5nd Tyskland gav norrm\u00e4nnen desto mindre milit\u00e4rkraft beh\u00f6vde bindas upp i Norge. Tyska Wehrmacht beordrades vara \u201den exemplarisk ockupationsmakt\u201d som skulle erbjuda trygghet \u00e5t det norska folket, s\u00e5 l\u00e4nge de h\u00f6ll sig p\u00e5 mattan. I motsatt fall blev det tyska v\u00e5ldet synnerligen brutalt, den tyska ockupationspolitiken skulle vara som \u201den j\u00e4rnn\u00e4ve i en mjuk vante\u201d. Po\u00e4ngen \u00e4r att dessa v\u00e5ldsutbrott skulle h\u00e5llas p\u00e5 ett minimum, med viktiga undantag \u2013 framf\u00f6r allt ang\u00e5ende Norges judar som fr\u00e5n 1942 systematiskt m\u00f6rdades i F\u00f6rintelsen.<\/p>\n Drolshagens po\u00e4ng<\/strong> \u00e4r att ockupationen \u2013 efter sin dramatiska inledning och trots stundliga v\u00e5ldsutbrott \u2013 dominerades av vardag: \u201dLivet m\u00e5ste g\u00e5 vidare, som det s\u00e5 banalt och tr\u00e4ffande heter\u201d, skriver hon. Ockupationssoldater och vanliga norrm\u00e4n var tvungna att hitta s\u00e4tt att leva tillsammans. Norska f\u00f6retag s\u00e5lde varor och tj\u00e4nster till tyska Wehrmacht samtidigt som tyska soldater idkade handel med b\u00f6nder, fiskare och hantverkare. Tyskarna handlade i samma butiker som norrm\u00e4nnen och de fikade p\u00e5 samma caf\u00e9er. Ofta inkvarterades soldater i privata hem tillsammans med norska familjer. Man blev f\u00f6rtrolig med varandra, uppt\u00e4ckte likheter och b\u00f6rjade umg\u00e5s. \u201dMan kan inte leva sida vid sida i fem \u00e5r och f\u00f6rbli fiender\u201d, som en civil kvinna sade om ockupations\u00e5ren. Likv\u00e4l \u00e4r det denna enorma sida av ockupationen \u2013 majoritetens upplevelse \u2013 som \u201dutel\u00e4mnas i historieb\u00f6ckerna i samtliga l\u00e4nder som deltog i kriget\u201d, skriver Drolshagen.<\/p>\n Efter 1945 f\u00f6rs\u00f6kte varje tidigare ockuperat land distansera sig fr\u00e5n de tyska ockupanterna och framst\u00e4llde sig som en \u201dnation i motst\u00e5nd\u201d utan avbrott. Detta var den officiella historiepolitiken. Men p\u00e5 det privata planet fanns andra minnen. Ibland fortsatte relationen tysk-norrman efter kriget med livsl\u00e5ng v\u00e4nskap, inte minst d\u00e5 tyskar ofta blivit f\u00f6r\u00e4lskade i Norge. Dessa relationer har r\u00f6nt extremt litet intresse hos tyska historiker. Drolshagen har intervjuat tyska veteraner, vars ber\u00e4ttelser fr\u00e5n ockupationen mer liknar sommarsemestrar \u00e4n krig. \u201dKom snart tillbaka\u201d, hade en norsk husmor ropat efter en tysk soldat n\u00e4r ockupationen upph\u00f6rde 1945.<\/p>\n Hur ska dessa ber\u00e4ttelser om ockupation tolkas? De utg\u00f6r ingen urs\u00e4kt f\u00f6r det nazityska v\u00e5ldet, snarare minner de oss om att den historiska verkligheten var n\u00e5got annan \u00e4n v\u00e5r nutida historiekultur. \u00c5ren 1940-1945 hatade norrm\u00e4nnen till allra st\u00f6rsta delen \u201dtyskarna\u201d, men man fann ibland tillit hos den enskilde soldaten Fritz som bodde i kammaren. \u00c4nda tills sonen i huset gjorde sig skyldig till motst\u00e5nd och Fritz f\u00f6rvandlades till medlem av en exekutionspatrull. <\/p>\n M\u00e4nniskor har alltid<\/strong> att navigera i komplicerade sociala n\u00e4tverk av v\u00e4nskap, f\u00f6rtroende, svek och f\u00f6rnedring. Det speciella med Drolshagens utm\u00e4rkta bok \u00e4r att hon f\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 att detta g\u00e4ller \u00e4ven livet under den nazistiska st\u00f6velns klack. Det \u00e4r en uppfriskande f\u00f6rfattarbedrift.<\/p>\n Henrik Arnstad<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Artikel publicerad i G\u00f6teborgs-Posten 23 december 2012: Ebba D. Drolshagen, Den vennlige fienden: Wehrmacht-soldater i det okkuperte Norge (Spartacus). Norge st\u00e5r inf\u00f6r en uppg\u00f6relse med sin historia under andra v\u00e4rldskriget, inte olik den svenska process som inleddes p\u00e5 1990-talet. Den stereotypa bilden av den modige norske motst\u00e5ndsmannen kompletteras. Fram tr\u00e4der ber\u00e4ttelser om samarbete med den […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-370","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyhet","entry-image--landscape"],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/370","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=370"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/370\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":378,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/370\/revisions\/378"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=370"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=370"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=370"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}