{"id":3654,"date":"2023-10-05T15:53:20","date_gmt":"2023-10-05T14:53:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=3654"},"modified":"2023-12-06T13:35:29","modified_gmt":"2023-12-06T12:35:29","slug":"essa-i-tidningen-vi-om-en-ny-historikersyn-pa-sverige-under-andra-varldskriget","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=3654","title":{"rendered":"Ess\u00e4 i tidningen Vi om en ny historikersyn p\u00e5 Sverige under andra v\u00e4rldskriget"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Under rubriken ”Nu skrivs Sveriges krigshistoria om” skriver jag en l\u00e4ngre ess\u00e4 i tidningen Vi<\/a> — om en f\u00f6r\u00e4ndring i den svenska historievetenskapen ang\u00e5ende synen p\u00e5 andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n

Ess\u00e4ns tema \u00e4r ett fenomen som historiker kallar f\u00f6r ”mea culpa<\/em>-Sverige”:<\/p>\n\n\n\n

\n

Ang\u00e5ende minneskulturen om andra v\u00e4rldskriget \u00e4r Sverige unikt j\u00e4mf\u00f6rt med alla andra l\u00e4nder. \u00d6verallt (med f\u00f6rst\u00e5eligt undantag av Tyskland) domineras det nationella minnet av hj\u00e4ltehistorier. Till och med stater som stred tillsammans med Hitler \u2013 exempelvis f\u00f6re detta axelmakter som Finland, Italien och Japan \u2013 glorifierar sitt agerande under kriget.<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6rkare sidor d\u00f6ljs i tystnaden.<\/p>\n\n\n\n

Men i Sverige \u00e4r det precis tv\u00e4rtom. Det svenska historiebruket om andra v\u00e4rldskriget framh\u00e5ller i st\u00e4llet \u201dv\u00e5r m\u00f6rka historia\u201d (exempelvis t\u00e5gtransporter av nazityska soldater, export av j\u00e4rnmalm och rasbiologi). Sverige var undfallenhet, st\u00f6velslickeri och kn\u00e4fall.<\/p>\n\n\n\n

Ljusare sidor d\u00f6ljs i tystnaden.<\/p>\n\n\n\n

Historiker kallar detta unika svenska fenomen f\u00f6r mea culpa<\/em>-Sverige (\u201dmea culpa\u201d \u00e4r latin och betyder \u201dmin skuld\u201d). Men hur skapades mea culpa-Sverige? Hur uppstod den unika nationella id\u00e9n att Sverige enbart agerade uselt under andra v\u00e4rldskriget \u2013 s\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 att det faktiskt inte \u00e4r sant?<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Denna unika svenska nationella historiekultur har jag behandlat sedan 2009 d\u00e5 min bok Skyldig till skuld: En europeisk resa Nazityskland skugga<\/em> utkom (l\u00e4nk till f\u00f6rlaget<\/a>). Jag skrev i boken:<\/p>\n\n\n\n

\n

Det svenska problemet \u00e4r att kriget inte fungerat som en \u201dpositiv identitetsskapare\u201d, p\u00e5pekar historikern Alf W. Johansson. Svenska folket skiljer sig d\u00e4rmed fr\u00e5n folken i de ockuperade europeiska l\u00e4nderna, d\u00e4r man kan glorifiera motst\u00e5ndet. Detta syns redan p\u00e5 fredsdagen 1945, d\u00e5 det fr\u00e4mst \u00e4r norska flaggor som de jublande stockholmarna viftar med p\u00e5 Kungsgatan. \u00c4nnu mer skiljer sig naturligtvis den svenska nationen fr\u00e5n de allierade. Till och med axelmakten Finland lyckas skapa en positiv sj\u00e4lvidentitet utifr\u00e5n striderna. Men vad har svenskarna att vara stolta \u00f6ver \u2013 egentligen?<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Under 00-talet accelererade den svenska mea culpa<\/em>-retoriken in i ett nationellt feberrus. Jag skriver i ess\u00e4n i tidningen Vi:<\/p>\n\n\n\n

\n

Det \u00e4r onekligen en historiens ironi att det moralistiska 00-talet avslutades 2010 med att Sverigedemokraterna \u2013 ett parti som delvis grundades av nazister \u2013 kom in i riksdagen. Men SD l\u00e4t sig inte nedsl\u00e5s av mea culpa<\/em>-retoriken. Tv\u00e4rtom b\u00f6rjade partiet anv\u00e4nda den i sin politiska propaganda. Desinformationen SD sprider om krigs\u00e5ren beror inte p\u00e5 okunskap.<\/p>\n\n\n\n

Den baseras p\u00e5 l\u00f6gner.<\/p>\n\n\n\n

Pl\u00f6tsligt \u00e4r det inte \u201dSverige\u201d i allm\u00e4nhet som agerade omoraliskt under kriget \u2013 utan socialdemokraterna, enligt SD. \u201dSossarna\u201d hj\u00e4lpte exempelvis nazisterna i Tyskland \u201datt ta \u00f6ver Europa\u201d, p\u00e5stod SD i en uppm\u00e4rksammad affischkampanj i maj 2019.<\/p>\n\n\n\n

…<\/p>\n\n\n\n

Problemen med mea culpa-Sverige p\u00e5verkar vetenskapens k\u00e4rna i studierna av 1900-talets politiska historia. Generationer av historiker har utbildats, doktorerat och gjort akademisk karri\u00e4r i mea culpa-Sverige. D\u00e4rmed drabbar den nya kritiken \u00e4ven framst\u00e5ende historiker som i sin forskning \u2013 ofta utan att ha reflekterat \u2013 anv\u00e4nt f\u00f6renklad skamretorik ang\u00e5ende Sverige under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

L\u00e4s hela ess\u00e4n om den p\u00e5g\u00e5ende historikerrevolten mot mea culpa<\/em>-retoriken p\u00e5 tidningen Vi:s webbplats<\/a>. Du kan \u00e4ven lyssna p\u00e5 artikel, som talbok!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Uppdatering: Skaraborgs Allehandas ledarsida skriver om artikeln:<\/p>\n\n\n\n

\n

F\u00f6rra veckan skrev till exempel f\u00f6rfattaren Henrik Arnstad en artikel d\u00e4r han pekade p\u00e5 det skadliga i en alltf\u00f6r kritisk tolkning av beredskaps\u00e5rens politik. Arnstad sj\u00e4lv erk\u00e4nner att det \u00e4r ett narrativ som i huvudsak kommit fr\u00e5n v\u00e4nster och han lyfter fram det genomslag som Maria Pia Bo\u00ebthius bok \u201dHeder och samvete\u201d, fr\u00e5n 1991 fick, ocks\u00e5 p\u00e5 den seri\u00f6sa historieforskningen (Tidskriften Vi 25\/7).<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

L\u00e4s hela texten p\u00e5 sla.se<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under rubriken ”Nu skrivs Sveriges krigshistoria om” skriver jag en l\u00e4ngre ess\u00e4 i tidningen Vi — om en f\u00f6r\u00e4ndring i den svenska historievetenskapen ang\u00e5ende synen p\u00e5 andra v\u00e4rldskriget. Ess\u00e4ns tema \u00e4r ett fenomen som historiker kallar f\u00f6r ”mea culpa-Sverige”: Ang\u00e5ende minneskulturen om andra v\u00e4rldskriget \u00e4r Sverige unikt j\u00e4mf\u00f6rt med alla andra l\u00e4nder. \u00d6verallt (med f\u00f6rst\u00e5eligt […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3657,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-3654","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyhet","entry-image--landscape"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/Skarmavbild-2023-10-05-kl.-16.37.00.png","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3654","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3654"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3654\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3716,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3654\/revisions\/3716"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3657"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3654"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3654"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3654"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}