{"id":3037,"date":"2020-07-14T13:38:23","date_gmt":"2020-07-14T12:38:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tricorder.se\/?p=3037"},"modified":"2020-07-14T14:51:04","modified_gmt":"2020-07-14T13:51:04","slug":"essa-i-aftonbladet-kultur-om-frandefolkskrigen-1918-1922-nar-svenskar-slogs-for-finska-stormaktsdrommar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=3037","title":{"rendered":"Ess\u00e4 i Aftonbladet kultur om Fr\u00e4ndefolkskrigen 1918-1922: ”N\u00e4r svenskar slogs f\u00f6r finska stormaktsdr\u00f6mmar”"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Sedan 1995 har jag arbetat med svensk utrikespolitik inf\u00f6r och under andra v\u00e4rldskriget. Tidigt st\u00f6tte jag p\u00e5 ett nordiskt storkrig jag hade v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att hitta p\u00e5litlig information om: De finska ”Fr\u00e4ndefolkskrigen” 1918-1922, en serie inofficiella anfallskrig \u00f6sterut.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Syftet med Fr\u00e4ndefolkskrigen var att sl\u00e5 mot den ryska bolsjevismen samtidigt som delar av den nyf\u00f6dde finska sj\u00e4lvst\u00e4ndiga staten \u00f6nskade etablerade sig som ett nytt nordiskt imperium, snarare \u00e4n att bli en finl\u00e4ndsk nationalstat. Finland skulle v\u00e4xa och bli m\u00e4ktigt, p\u00e5 grannstaternas bekostnad, \u00e4ven om udden otvetydigt fr\u00e4mst var riktad \u00f6sterut. Det tsaristiska ryska imperiet hade fallit och den nya bolsjevikiska staten ans\u00e5gs br\u00e4cklig.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e4ndefolkskrigen var d\u00e4rmed en del av den radikaliserade och krigshysteriska finska politiska diskurs som r\u00e5dde i slutet av f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och som \u00e4ven manifesterade sig i finska inb\u00f6rdeskriget 1918. Med den viktiga skillnaden att de finska anfallskrigen \u00f6sterut inte tog slut lika fort. De fortsatte \u00e4nda till 1922.<\/p>\n\n\n\n

Nu har — \u00e4ntligen — ett rej\u00e4lt forskningsverk om Fr\u00e4ndefolkskrigen anl\u00e4nt: Boken \u201dVilli it\u00e4<\/em>\u201d (p\u00e5 svenska \u201dVilda \u00f6stern<\/em>\u201d), skriven av historikerna Aapo Roselius och Oula Silvennoinen vid Helsingfors universitet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Boken har r\u00f6nt stor uppm\u00e4rksamhet<\/a> i Finland och \u00e4r ytterst intressant \u00e4ven ur svensk synvinkel, eftersom den avsl\u00f6jar det stora svenska frivilligdeltagandet i Fr\u00e4ndefolkskrigen. Det g\u00e5r till och med att p\u00e5st\u00e5 att den svenska moderna h\u00f6gerextremismen f\u00f6ds i finska inb\u00f6rdeskriget 1918 samt under Fr\u00e4ndefolkskrigen.<\/p>\n\n\n\n

Under den g\u00e5ngna vintern reste jag till Helsingfors f\u00f6r att intervjua Roselius och Silvennoinen, vilket tidigare resulterat i ett avsnitt av min och Ola Larsmos modernhistoriska podd ”En svensk tiger”. Du kan lyssna p\u00e5 avsnittet h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Idag publicerade Aftonbladet Kultur en st\u00f6rre ess\u00e4 jag skrivit om krigen. Den finns (som l\u00e5st betalartikel) att l\u00e4sa via denna l\u00e4nk<\/a>. Jag publicerar den \u00e4ven h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Finska frik\u00e5rister p\u00e5 v\u00e4g till kriget i Olonets i ryska Karelen. Offensiven p\u00e5gick v\u00e5ren och sommaren 1919 och lockade \u00f6ver 4 000 finska frivilliga. Foto ur boken Villi it\u00e4, Krigsmuseet i Finland.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r svenskar slogs f\u00f6r finska stormaktsdr\u00f6mmar<\/h2>\n\n\n\n

Under b\u00f6rjan av 1900-talet rasade en serie finska anfallskrig mot bolsjevikerna i Ryssland. Krigen kan till och med kallas nordiska, eftersom hundratals frivilliga svenskar — och \u00e4nnu fler danskar — deltog.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c4nd\u00e5 har du troligen aldrig h\u00f6rt talas om dessa krig \u2013 och det \u00e4r ingen slump. Politiserad historisk tystnad \u00e4r en central av Finlands officiella minneskultur. Fr\u00e4ndefolkskrigen 1918-1922 har inte utgjort n\u00e5got undantag.<\/p>\n\n\n\n

Det omfattande svenska deltagandet \u00e4r en av m\u00e5nga nyheter i en nyutkommen bok om krigen, \u201dVilli it\u00e4<\/em>\u201d (p\u00e5 svenska \u201dVilda \u00f6stern<\/em>\u201d), skriven av Finlands vassaste historiker, Aapo Roselius och Oula Silvennoinen. Boken fyller ett gapande h\u00e5l i Nordens moderna historia. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Fr\u00e4ndefolkskrigen har aldrig studerats i en europeisk kontext tidigare \u2013 s\u00e4rskilt inte ang\u00e5ende de m\u00e5nga svenska och danska frivilliga, s\u00e4ger Silvennoinen, docent i historia vid Helsingfors universitet.<\/p>\n\n\n\n

Kunskapen om Fr\u00e4ndefolkskrigen 1918-1922 \u00e4r likv\u00e4l obefintlig i Sverige. Uppslagsordet existerar exempelvis inte i Nationalencyklopedin. \u00c4ven i Finland \u00e4r k\u00e4nnedomen om Fr\u00e4ndefolkskrigen knapph\u00e4ndig.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De flesta finl\u00e4ndare k\u00e4nner till att Fr\u00e4ndefolkskrigen \u00e4gde rum men sedan tar det stopp, s\u00e4ger Silvennoinen. Det mesta av krigsf\u00f6rloppet \u00e4r allm\u00e4nt ok\u00e4nt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Det finska nationaleposet Kalevala hade stor betydelse f\u00f6r Finlands h\u00f6gerextremister och deras dr\u00f6m om ett m\u00e4ktigt Storfinland. M\u00e5lning fr\u00e5n 1896 f\u00f6rest\u00e4llande \u201dSampos f\u00f6rsvar med hj\u00e4lten V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen och hans m\u00e4n i strid med h\u00e4xan Louhi\u201d, av Akseli Gallen-Kallela.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bakgrund till Fr\u00e4ndefolkskrigens var f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och bolsjevikernas statskupp i Ryssland. Det ryska storhertigd\u00f6met Finland erh\u00f6ll sj\u00e4lvst\u00e4ndighet 1917. I januari-maj 1918 rasade finska inb\u00f6rdeskriget, mellan borgerliga vita och socialistiska r\u00f6da. H\u00f6gern f\u00f6rl\u00e4ste sig p\u00e5 1800-talets nationalistiska epos Kalevala<\/em>. Via Kalevalas sagor om forntida hj\u00e4ltar f\u00f6ddes dr\u00f6mmen om ett enormt Storfinland \u2013 och planer p\u00e5 krig och er\u00f6vringar \u00f6sterut.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Fr\u00e4ndefolkskrigen utgick fr\u00e5n finsk krigshysteri och krigskultur, s\u00e4ger Aapo Roselius, fil.dr. i historia vid Helsingfors universitet.<\/p>\n\n\n\n

Finlands grundande f\u00f6ljdes av en militarisering av det finska samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Retoriken manifesterade hyllningar till striden och d\u00f6den. Finland m\u00e5ste v\u00e4xa och bli m\u00e4ktigt. D\u00e4rav id\u00e9n om Storfinland.<\/p>\n\n\n\n

Den finska tanken om anfallskrig mot bolsjevismen i \u00f6ster fick kraftfullt gensvar i Sverige. Finska inb\u00f6rdeskriget och Fr\u00e4ndefolkskrigen kan tolkas som f\u00f6delsen f\u00f6r den moderna svenska h\u00f6gerextremismen. Men id\u00e9n om Storfinland var samtidigt problematisk f\u00f6r svenskar, eftersom de framtida finska gr\u00e4nserna inte skulle begr\u00e4nsas till er\u00f6vringar av ryska territorier. \u00c4ven finsktalande bygder i norra Sverige och Norge skulle inf\u00f6rlivas i Storfinland, liksom Estland \u2013 och ibland till och med Ungern.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De mest grandiosa finska planerna om Storfinland var ofta framf\u00f6rda sent p\u00e5 kv\u00e4llen vid restaurangborden, s\u00e4ger Roselius. Enligt f\u00f6respr\u00e5karna borde alla finsk-ugriska folk samlas under det storfinska v\u00e4ldet.<\/p>\n\n\n\n

I mars 1918 \u2013 mitt under brinnande finskt inb\u00f6rdeskrig \u2013 organiserade Finland frik\u00e5rer som anf\u00f6ll Ryssland (\u201dViena-expeditionen\u201d). Syftet var att er\u00f6vra omr\u00e5dena \u00e4nda bort till Vita havet. Dessa karelska territorier hade aldrig tidigare tillh\u00f6rt Finland, ens under svenska stormaktstiden. Finland ans\u00e5g dock att finnarna och karelarna var besl\u00e4ktade i en gemensam \u201dstam\u201d eller \u201dfr\u00e4nder\u201d, d\u00e4rav begreppet Fr\u00e4ndefolkskrigen (p\u00e5 finska Heimosodat<\/em>). Karelarna f\u00f6rutsp\u00e5ddes l\u00e4ngta efter finsk \u00f6verh\u00f6ghet.<\/p>\n\n\n\n

Men den karelarna hade delade meningar om de finska ockupanterna. En minoritet jublade, medan andra f\u00f6redrog styre av ryssar och bolsjeviker. De flesta ryckte p\u00e5 axlarna inf\u00f6r vilka \u201dherrar\u201d som best\u00e4mde \u00f6ver dem, det kunde kvitta lika. Fram\u00e5t h\u00f6sten 1918 kollapsade den finska ockupationen och frik\u00e5rerna retirerade hem\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

I november 1918 v\u00e4nde Finland ist\u00e4llet blicken mot Estland, vars frihetskrig mot Ryssland blev en del av Fr\u00e4ndefolkskrigen. Finland organiserade frik\u00e5rer omfattande 4 000 man. De transporterades till Estland, som f\u00f6rmodades vilja ing\u00e5 i union med Storfinland.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r i dessa finska anfall som de f\u00f6rsta st\u00f6rre svenska frivilligtrupperna dyker upp i Fr\u00e4ndefolkskrigen. En ledande svensk officer och h\u00f6gerextremist hette Martin Ekstr\u00f6m (1887-1954). Hans namn \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt inom nazismforskningen. P\u00e5 1930-talet blev han ledare f\u00f6r det svenska nazistpartiet Nationalsocialistiska blocket, men 1918 existerade inte nazismen \u00e4nnu. Finland gav Ekstr\u00f6m bef\u00e4l och han tog sina mannar till fronten.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Martin Ekstr\u00f6m blev chef f\u00f6r en finsk frik\u00e5r, ber\u00e4ttar Roselius. Jag hittar ofta svenskar i h\u00f6ga positioner i k\u00e4llmaterialet fr\u00e5n Fr\u00e4ndefolkskrigen.<\/p>\n\n\n\n

Ekstr\u00f6m var en speciell person, enligt Roselius.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Han nj\u00f6t av kaos. Han anl\u00e4nde med sina svenska soldater och gick omedelbart till anfall. Ingen inom den finska krigsledningen tycktes veta vad han gjorde. S\u00e5dant beteende hos en milit\u00e4r ledare \u00e4r om\u00f6jligt i ett v\u00e4lorganiserat krig. Det kr\u00e4ver en kaotisk milj\u00f6. Men Ekstr\u00f6m hyllades som en hj\u00e4lte och blev mer v\u00e4lk\u00e4nd i Finland \u00e4n i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

En annan svensk milit\u00e4r ledare under Fr\u00e4ndefolkskrigen var Carl Mothander (1886-1965). Mothander var fr\u00e5n b\u00f6rjan juridikstuderande i Uppsala. Han tr\u00e4ffade den finske generalen Gustaf Mannerheim 1918.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Mothander lyckades f\u00e5nga Mannerheims intresse, utn\u00e4mndes till major och satte upp en trupp best\u00e5ende av svenska frivilliga, s\u00e4ger Roselius. Efter att ha stridit i Fr\u00e4ndefolkskrigen skaffade han en herrg\u00e5rd i Estland och blev granne med bef\u00e4lhavaren f\u00f6r Danmarks frivilliga, officeren Richard Gustav Borgelin.<\/p>\n\n\n\n

Mothanders relation till landsmannen Martin Ekstr\u00f6m tycks d\u00e4remot ha pr\u00e4glats av rivalitet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ekstr\u00f6m avskydde Mothander och kallade hans soldater f\u00f6r \u201dsvenskt bottenskrap\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e4ndefolkskrigen k\u00e4nnetecknades av massavr\u00e4ttningar, fylleri och krigsf\u00f6rbrytelser. Svenskarna deltog aktivt i vidrigheterna.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Krigf\u00f6ringen var kaotisk bortom all kontroll, s\u00e4ger Roselius. Den var grym och morbid \u2013 de stridande berusades av kriget. Frik\u00e5rerna tog med sig traditionen av massavr\u00e4ttningar fr\u00e5n finska inb\u00f6rdeskriget. Exempelvis n\u00e4r de er\u00f6vrade Narva 1919 och \u201drensade staden\u201d. Finl\u00e4ndarna radade upp krigsf\u00e5ngarna mot en v\u00e4gg och sk\u00f6t dem. De var dessutom n\u00e4ra att tillf\u00e5ngata r\u00f6da arm\u00e9ns ledare Trotskij, men han smet undan.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e4ndefolkskrigen fortsatte med den s\u00e5 kallade Aunus-expeditionen, som resulterade i finsk ockupation av karelska Poraj\u00e4rvi. \u00c5r 1920 sl\u00f6ts fred med Ryssland. Freden i Dorpat var en finsk framg\u00e5ng eftersom Finland \u2013 efter upprepade offensiver \u2013 erh\u00f6ll staden Petsamo vid ishavet. Likv\u00e4l kallades freden \u201dskamlig\u201d av den finska extremh\u00f6gern och Fr\u00e4ndefolkskrigen fortsatte under 1920-talet, via nya finska anfall mot Karelen och Ingermanland. F\u00f6rst efter 1922 tog Finlands anfallskraft slut \u2013 \u00e5tminstone tillf\u00e4lligt.<\/p>\n\n\n\n

Det dr\u00f6jde till 1930-talet innan Fr\u00e4ndefolkskrigen fick sin ideologiska forts\u00e4ttning, d\u00e5 Lappo-r\u00f6relsen \u2013 den m\u00e4ktiga finska fascismen \u2013 \u00e5terupptog id\u00e9erna om Storfinland. Lappo-sympatis\u00f6ren Mannerheim var med p\u00e5 noterna. Men under vinterkriget 1939-1940 var det tv\u00e4rtom Sovjetunionens som anf\u00f6ll Finland. Finland \u00f6verlevde, men den rysk-finska misstron fortsatte.<\/p>\n\n\n\n

Sommaren 1941 var det \u00e5terigen Finlands tur att anfalla \u00f6sterut, denna g\u00e5ng i allians med det o\u00f6vervinnerliga Nazityskland. Veteranen fr\u00e5n Fr\u00e4ndefolkskrigen, general Paavo Talvela, sade redan p\u00e5 v\u00e5ren att \u201den tysk seger \u00e4r klar tv\u00e5 veckor efter inmarschen. Det \u00e4r ej tvivel om, att Finland kan b\u00e4ra det \u00e4ventyret.\u201d Resultatet 1941 blev ett \u201df\u00f6rintelsekrig\u201d utan h\u00e4nsyn till m\u00e4nniskov\u00e4rde, krigets lagar eller konventioner. Dr\u00f6mmen om Storfinland realiserades, d\u00e5 axelmakten Finland er\u00f6vrade \u201dlebensraum<\/em>\u201d i \u00f6ster. Mannerheim sade 1941, i ett eko fr\u00e5n Fr\u00e4ndefolkskrigen 20 \u00e5r tidigare:<\/p>\n\n\n\n

\u201dKarelen reser sig. I edra leder marscherar dess egna bataljoner. Ett fritt Karelen och stort Finland stiger fram f\u00f6r v\u00e5ra blickar ur de m\u00e4ktiga v\u00e4rldshistoriska h\u00e4ndelsernas svall!”<\/p>\n\n\n\n

Dock besegrades vapenbr\u00f6derna Hitler och Mannerheim av de allierade. Fr\u00e4ndefolkskrigen blev en historisk pinsamhet, som f\u00f6rpassades till den fl\u00e4ckvisa, v\u00e4lorganiserade och politiserade gl\u00f6mska som efter andra v\u00e4rldskriget pr\u00e4glade Finlands historieskrivning.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r p\u00e5 tiden att Fr\u00e4ndefolkskrigen \u2013 till slut 2019, efter hundra \u00e5r \u2013 f\u00e5r n\u00f6dv\u00e4ndig uppm\u00e4rksamhet, via Silvennoinens och Roselius bok. En svensk \u00f6vers\u00e4ttning \u00e4r planerad. Det politiserade m\u00f6rkandet av Finlands 1900-talshistoria p\u00e5g\u00e5r \u00e4nnu (precis som dagens Ryssland har sv\u00e5rt att vetenskapligt hantera sin historia). Men tack vare modiga historiker som Silvennoinen-Roselius finns ljus i m\u00f6rkret.<\/p>\n\n\n\n

Henrik Arnstad<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Finsk frik\u00e5r vid er\u00f6vringen av Narva 1919, under bef\u00e4l av den svenske h\u00f6gerextremisten och blivande nazistledaren Martin Ekstr\u00f6m. Truppen st\u00e5r uppst\u00e4lld framf\u00f6r stadens r\u00e5dhus. Er\u00f6vringen hade stor symbolisk betydelse f\u00f6r svenskarna, utifr\u00e5n minnet av Karl XII:s seger \u00f6ver ryssarna vid Narva \u00e5r 1700. Foto ur boken Villi it\u00e4, Krigsmuseet i Finland.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Det m\u00e4ktiga Storfinland skulle inte bara omfatta omr\u00e5den er\u00f6vrade fr\u00e5n Ryssland, utan \u00e4ven Estland och finskspr\u00e5kiga bygder i Sverige och Norge \u2013 samt ibland Ungern. Fr\u00e4ndefolkskrigen utgick fr\u00e5n att alla finsk-ugriska folk (\u201dfr\u00e4ndefolken\u201d) skulle lyda under finnarna.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sedan 1995 har jag arbetat med svensk utrikespolitik inf\u00f6r och under andra v\u00e4rldskriget. Tidigt st\u00f6tte jag p\u00e5 ett nordiskt storkrig jag hade v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att hitta p\u00e5litlig information om: De finska ”Fr\u00e4ndefolkskrigen” 1918-1922, en serie inofficiella anfallskrig \u00f6sterut. Syftet med Fr\u00e4ndefolkskrigen var att sl\u00e5 mot den ryska bolsjevismen samtidigt som delar av den nyf\u00f6dde finska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3047,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-3037","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyhet","entry-image--landscape"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/BILD-3.-A234p17-kopia.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3037","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3037"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3037\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3062,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3037\/revisions\/3062"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3047"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3037"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3037"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3037"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}