{"id":2976,"date":"2020-05-25T10:08:44","date_gmt":"2020-05-25T09:08:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tricorder.se\/?p=2976"},"modified":"2020-05-25T10:16:56","modified_gmt":"2020-05-25T09:16:56","slug":"tidningen-dagen-flyktingdebatten-ar-inte-ny-for-kyrkan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=2976","title":{"rendered":"Tidningen Dagen: ”Flyktingdebatten \u00e4r inte ny f\u00f6r kyrkan”"},"content":{"rendered":"\n

Tidningen Dagen publicerar en ess\u00e4 om kristen politik och synen p\u00e5 ”den andre” icke-kristne utifr\u00e5n debatten i Valladolid p\u00e5 1500-talet, d\u00e5 den kristna antirasismen uppstod<\/a>.<\/em><\/p>\n\n\n\n

”Polariseringen kring flyktingfr\u00e5gan \u00e4r inget nytt. Den har pr\u00e4glat kristenheten under \u00e5rhundraden. Vilken kristen moral g\u00e4ller i relationen till \u201dden andre\u201d? Under historien har denna fr\u00e5ga varit p\u00e5 liv och d\u00f6d \u2013 bokstavligt talat. Det skriver historiejournalisten Henrik Arnstad i sin kulturess\u00e4.<\/strong>”<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r skillnad p\u00e5 kristen politik och kristen religion. Det finns inget vedertaget ord f\u00f6r kristen politik, motsvarande begreppet \u201dislamism\u201d som anv\u00e4nds om muslimsk politik. Likv\u00e4l har \u201dkristendomism\u201d spelat en central roll i Europa sedan kristnandet av romerska imperiet p\u00e5 300-talet. Kristendom legitimerade politiken i \u00e5tminstone 1 500 \u00e5r, under devisen att statsstyret h\u00e4rskade via \u201dGuds n\u00e5de\u201d. Europeisk politik, krigf\u00f6ring och statskonst h\u00e4nvisade till Guds personliga gillande fram till 1800-talet, i vissa fall \u00e4nnu l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

Efter den katolska reconquistan<\/em> i Spanien 1492 fastslogs en kristen-politisk doktrin som syftade till rensning av iberiska halv\u00f6n fr\u00e5n judar och muslimer, kallad limpieza de sangre<\/em>, \u201dblodets renhet\u201d. Tanken var att n\u00e4rvaron av \u201dden andre\u201d smutsade Spanien, vars \u00f6verlevnad kr\u00e4vde hegemoni av \u00e4kta kristet blod. \u00c4ven om judar och muslimer omv\u00e4ndes till kristendomen hade de \u201dorent blod\u201d. Samtidigt b\u00f6rjade Europa kolonisera den nya v\u00e4rlden och kristen identitet legitimerade er\u00f6vringsprojektet, inklusive dess grymma hantering av \u201dindianerna\u201d. Massmord, st\u00f6ld och slaveri utgjorde inga brott eftersom offren inte var kristna.<\/p>\n\n\n\n

Det var d\u00e5 \u2013 p\u00e5 1500-talet \u2013 som det h\u00e4nde.
In p\u00e5 den historiska scenen klev dominikanermunken Bartolom\u00e9 de las Casas (1484-1566) och f\u00f6r\u00e4ndrade den kristna identitetspolitiska debatten f\u00f6r alltid.<\/p>\n\n\n\n

Casas p\u00e5verkades av radikala nya kyrkliga str\u00f6mningar, som p\u00e5stod att \u00e4ven icke-kristna \u201dbarbarer\u201d var m\u00e4nniskor och omfattades av Guds k\u00e4rlek. \u00c5r 1515 meddelade Casas den spanska kungamakten att imperiepolitiken m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras. Han var naiv. Casas f\u00f6rstod inte vilka oerh\u00f6rda konsekvenser en s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring skulle inneb\u00e4ra. Om icke-kristna fick juridiska r\u00e4ttigheter skulle legitimiteten f\u00f6r det obscent l\u00f6nsamma imperieprojektet kollapsa (tonvis med silver och guld skeppades fr\u00e5n Amerika till Europa).<\/p>\n\n\n\n

Spanska staten mobiliserade mot Casas och 1550-1551 arrangerades den s\u00e5 kallade Valladolid-debatten (Valladolid \u00e4r en stad i norra Spanien, debatten h\u00f6lls i Colegio de San Gregorio), d\u00e4r de nya extremistiska id\u00e9erna skulle krossas. Imperiets f\u00f6rsvarare var teologen Juan Gin\u00e9s de Sep\u00falveda (1494-1573) som argumenterade f\u00f6r den kristna r\u00e4tten att f\u00f6rtrycka icke-kristna \u2013 och mer d\u00e4rtill. Vad skulle h\u00e4nda om barbarer tog det kristna dopet och inkluderades som trosbr\u00f6der? Dessa \u201dnykristna\u201d skulle kunna flytta till Spanien, som d\u00e4rmed aldrig skulle bli sig likt igen. S\u00e5dan invandring m\u00e5ste f\u00f6rhindras.
Valladolid-debatten tog sin b\u00f6rjan.<\/p>\n\n\n\n

Sep\u00falvedas h\u00e4vdade att den amerikanska hedniska ursprungsbefolkningen inte kunde r\u00e4knas som m\u00e4nniskor. D\u00e4rmed var det logiskt om\u00f6jligt att h\u00e4vda \u201dindianernas\u201d r\u00e4ttigheter eftersom icke-m\u00e4nniskor saknar m\u00e4nsklig juridisk status. Casas svarade med en alternativ f\u00f6rst\u00e5else om \u201duniversell m\u00e4nsklighet\u201d och \u00f6vertygelsen att \u00e4ven barbarer kunde bli goda kristna. Sep\u00falveda inv\u00e4nde att f\u00f6rh\u00e5llandena skulle bli \u00e4nnu hemskare om barbarerna kristnades. De skulle kunna kr\u00e4va juridisk inkludering i det spanska samh\u00e4llet \u2013 och skulle d\u00e4rmed infiltrera, infektera och f\u00f6r\u00e4ndra Spanien med sin olikhet. Barbarerna m\u00e5ste h\u00e5llas l\u00e5ngt borta fr\u00e5n Europa.<\/p>\n\n\n\n

Valladolid-debatten innebar retoriska segrar f\u00f6r Casas. Men den f\u00f6rhindrade inte en efterkommande europeisk expansion, som under \u00e5rhundraden f\u00f6rblev ett projekt d\u00e4r miljoner och \u00e5ter miljoner m\u00e4nniskor avhumaniserades, f\u00f6rtrycktes och m\u00f6rdades. Forskaren Daniel R. Brunstetter skriver:<\/p>\n\n\n\n

\u201dSep\u00falvedas \u00e5sikter demonstrerar hur h\u00e4vdande av moralisk \u00f6verl\u00e4gsenhet kan \u00f6vertyga ang\u00e5ende legitimering av exkludering. Det \u00e4r en obekv\u00e4m sanning, eftersom den g\u00e5r stick i st\u00e4v mot liberala uppfattningar om modernitet. Likv\u00e4l beh\u00e5ller \u00e5sikterna sin plats i det moderna landskapet.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Trots f\u00f6rlusten efter Valladolid var Casas insats viktig. Han initierade det kristna motst\u00e5ndet mot rasism, exkludering och intolerans \u2013 och formulerade detta motst\u00e5nds kristna politiska doktrin. Likas\u00e5 definierade Valladolid en avg\u00f6rande polarisering inom kristendomen, som \u00e4n idag sk\u00e4r kristen politik i tv\u00e5 of\u00f6renliga st\u00e5ndpunkter:<\/p>\n\n\n\n