{"id":2118,"date":"2017-10-10T10:40:22","date_gmt":"2017-10-10T09:40:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tricorder.se\/?p=2118"},"modified":"2017-10-10T10:40:22","modified_gmt":"2017-10-10T09:40:22","slug":"tidskriften-forfattaren-om-fascismen-och-kulturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=2118","title":{"rendered":"Tidskriften F\u00f6rfattaren om fascismen och kulturen"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/www.forfattarforbundet.se\/om-oss\/forfattaren\/\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Tidskriften F\u00f6rfattaren<\/a> <em>(nr 3, 2017) uppm\u00e4rksammar nazismens n\u00e4rvaro vid Bokm\u00e4ssan i G\u00f6teborg. Redakt\u00f6ren Lisa Bjurwald gav mig uppdraget att skriva om fascismens f\u00f6rh\u00e5llandet till kultur och litteratur, vilket jag med stolthet accepterade. Artikeln finns enbart publicerad i tidskriftens pappersupplaga, varf\u00f6r jag \u00e4ven \u00e5terger den h\u00e4r. Trevlig l\u00e4sning!<\/em><\/p>\n<p><strong>Fascismen <3 f\u00f6rfattarna<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288-253x300.jpg\" alt=\"\" width=\"253\" height=\"300\" class=\"alignright size-medium wp-image-2120\" srcset=\"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288-253x300.jpg 253w, https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288-768x909.jpg 768w, https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288-865x1024.jpg 865w, https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288-600x710.jpg 600w, https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288-1217x1440.jpg 1217w, https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0288-1320x1562.jpg 1320w\" sizes=\"auto, (max-width: 600px) 91vw, (max-width: 900px) 600px, (max-width: 1060px) 50vw, (max-width: 1200px) 520px, (max-width: 1400px) 43vw, 600px\" \/><\/a>Kulturarbetare anses ofta utg\u00f6ra samh\u00e4llets humanistiska f\u00f6rsvarsverk. De fria konsterna\u00a0\u2013\u00a0inte minst f\u00f6rfattarskap\u00a0\u2013\u00a0har ett frihetligt och kosmopolitiskt rykte, vilket m\u00e4rks i det malande hatet fr\u00e5n fascismen. Sverigedemokraterna har satt i system att terrorisera svenska f\u00f6rfattare via partiets v\u00e4lorganiserade mordhotsindustri. SD-terrorismen samspelar dessutom med de svenska nazisternas v\u00e5ldsapparat.<\/p>\n<p>Ultranationalismens \u201dmordiska raseri\u201d (f\u00f6r att tala med fascismforskaren Robert Paxton) mot olikt\u00e4nkande f\u00f6rfattare har historiskt sin mest k\u00e4nda manifestation i Nazitysklands bokb\u00e5l. 1933 br\u00e4nde regimen tusentals b\u00f6cker skrivna av judar eller av politiska motst\u00e5ndare och 1934 hade \u00f6ver 5\u00a0000 boktitlar f\u00f6rbjudits. Av detta kan l\u00e4saren hamna i f\u00f6rest\u00e4llningen att fascismen avskyr kultur. \u201dD\u00e4r det fanns kultur fanns ingen fascism \u2013 d\u00e4r det fanns fascism fanns ingen kultur\u201d, skrev filosofen Norberto Bobbio (1909\u20132004). Ingenting kan vara mer felaktigt. Kulturpolitik f\u00f6rblir ett fascistiskt fokus och det \u00e4r ingen slump att SD-ledaren Jimmie \u00c5kesson hoppas p\u00e5 kulturministerposten i en framtida regering.<\/p>\n<p>Faktum \u00e4r att fascismen \u00e4lskar f\u00f6rfattare, bara dessa skriver r\u00e4tt sorts b\u00f6cker. Resultatet beh\u00f6ver inte alls bli underm\u00e5lig litteratur, tv\u00e4rtom. Fascisternas idolf\u00f6rfattare imponerar ofta med sin h\u00f6ga konstn\u00e4rliga kvalitet. Poeten Gabriele D\u2019Annunzio (1863\u20131938) inspirerade inte bara de italienska svartskjortorna, utan en hel v\u00e4rld. Romanf\u00f6rfattaren Knut Hamsun (1859\u20131952) hade inte bara en beundrare i den tyska nazismen, utan anses \u00e4n idag utg\u00f6ra en av sk\u00f6nlitteraturens giganter.<\/p>\n<p>I v\u00e5r tid presenterar exempelvis den litter\u00e4ra superstj\u00e4rnan Karl Ove Knausg\u00e5rds f\u00f6rfattarskap en f\u00f6rvriden syn p\u00e5 Adolf Hitler. Historikern Mikael Nilsson skriver att \u201dKnausg\u00e5rds text \u00e4r inte d\u00e5ligt skriven, som sk\u00f6nlitteratur \u00e4r det lysande och medryckande, men det \u00e4r mycket d\u00e5lig historia\u201d (DN 160627). Vetenskapsjournalisten Maja Hagerman p\u00e5pekar att \u201dSkandinaviens just nu kanske mest uppburne f\u00f6rfattare v\u00e4ljer ett egendomligt s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till sanningen om Hitler, just n\u00e4r nazismen som ideologi h\u00e5ller p\u00e5 att ta ny fart i Europa\u201d (DN 130913). Ingenting av detta minskar det konstn\u00e4rliga v\u00e4rdet av Knausg\u00e5rds produktion. Men det g\u00f6r heller inte Knausg\u00e5rd till en garant f\u00f6r humanism, demokrati och medm\u00e4nsklighet. Tv\u00e4rtom f\u00f6rsvarar han Sverigedemokraterna som \u201dett legitimt parti, invalt i riksdagen\u201d. Mordhoten mot f\u00f6rfattare ignorerar han. Ist\u00e4llet angriper Knausg\u00e5rd antirasistiska kolleger och kallar dem en\u00f6gda \u201dcykloper\u201d (DN 19 maj 2015).<\/p>\n<p><strong>Att se f\u00f6rfattare<\/strong> generellt som ljusets och demokratins riddarvakter \u00e4r allts\u00e5 en illusion. Till och med en farlig s\u00e5dan, i v\u00e5r utsatta samtid. M\u00e5nga kulturarbetare har tv\u00e4rtom en dragning till fascismens uttryck f\u00f6r storslagenhet, dramatik och millenarism. Erfarenheten visar att n\u00e4r de svartbruna tar makten v\u00e4nder m\u00e5nga kulturarbetare kappan efter vinden. Ofta blixtsnabbt. Den dag SD f\u00e5r kommandot \u00f6ver kulturpolitiken kommer vi att f\u00e5 se tidigare antirasister \u201cvisa sig villiga att slicka varenda sko som sticks under munnen p\u00e5 dem\u201d, f\u00f6r att tala med den krigstida antinazistiske diplomaten Sven Grafstr\u00f6m. \u00c5r 1934 sj\u00f6ng Zarah Leander den antitotalit\u00e4ra politiska kupletten \u201dI skuggan av en st\u00f6vel\u201d, skriven av den k\u00e4mpande demokraten Karl Gerhard.\u00a0Tv\u00e5 \u00e5r senare inledde Leander sin lysande karri\u00e4r i Nazityskland, d\u00e4r hon blev nazismens propagandaminister Joseph Goebbels villiga kreatur.<\/p>\n<p>F\u00f6rvisso kommer inte alla f\u00f6rfattare att bli fascister eller ens rasister om SD lyckas ta makten. Blotta tanken \u00e4r l\u00f6jlig. Men \u00e4ven en kulturarbetare m\u00e5ste leva. Alternativet till p\u00e5tvingad arbetsl\u00f6shet skulle bli ett deltagande i SD-Sveriges fl\u00f6de av storsatsningar p\u00e5 kulturproduktioner. P\u00e5kostade episka filmer och teveserier skulle produceras om vikingaf\u00e4rder, karolinska konungar och Engelbrekts uppror p\u00e5 1400-talet. I biof\u00e5t\u00f6ljen skulle vi f\u00f6lja Gustav II Adolfs \u00e4ventyr och se imponerande skildringar av Sveriges st\u00f6rste krigarkungs triumfer och d\u00f6d p\u00e5 slagf\u00e4lten. P\u00e5 Sveriges betydande teaterscener skulle de nya SD-anknutna cheferna\u00a0\u2013\u00a0som ers\u00e4tter sparkade \u201dkulturmarxister\u201d\u00a0\u2013\u00a0gl\u00e4djestr\u00e5lande ber\u00e4tta p\u00e5 presskonferenser, om kommande Strindberg-festivaler. Inte en krona skulle sparas p\u00e5 det magnifika hos nationens stoltheter. F\u00f6rlagsbranschen skulle fl\u00f6da av sakprosa och sk\u00f6nlitteratur om den okuvliga, maskulina och stridbara svenska nationen. Alla dessa texter och manus m\u00e5ste skrivas. Sveriges f\u00f6rfattare skulle pl\u00f6tsligt se sina nutida sv\u00e4ltl\u00f6ner f\u00f6rvandlas till \u00f6verfl\u00f6d, f\u00f6rutsatt att de f\u00f6rm\u00e5r anpassa sig (och inte belastas av judisk, samisk, romsk eller muslimsk \u201dkultur\u201d som det rasbiologin uttrycker sig idag).<\/p>\n<p>Enligt Jimmie \u00c5kesson f\u00f6rgiftar dagens kulturelits ondskefulla \u201dmarxister och liberaler\u201d svenska folket med antinationell fientlighet. Sverige m\u00e5ste befrias, via en ultranationalistisk rening inom svensk kultur. N\u00e4r denna nationella p\u00e5nyttf\u00f6delse sker stundar festdagar, f\u00f6r de f\u00f6rfattare som assimilerat sig. Vissa med gl\u00e4dje, andra mer motvilligt. Denna process har f\u00f6r \u00f6vrigt redan inletts i Sverige. Fascismens hatiska retorik (ben\u00e4mnd \u201dyttrandefrihet\u201d) saknar f\u00f6rvisso inte f\u00f6rsvarare p\u00e5 kultursidorna. Trots att vi vet att det var s\u00e5dan hatisk retorik som m\u00f6jliggjorde Auschwitz-Birkenau.<\/p>\n<p><strong>Fascismens kulturpolitik<\/strong> utg\u00f6r vad den internationella forskningen ben\u00e4mner dess \u201dsoft power\u201d (\u201dmjuka makt\u201d) och \u00e4r alltf\u00f6r ofta bortgl\u00f6md, i skuggan av blixtkrig och enf\u00e4rgade skjortor. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r gl\u00e4djande att svensk forskning producerar framst\u00e5ende studier inom f\u00e4ltet. Historikern Benjamin Martin vid Uppsala universitet har i sitt forskningsverk The Nazi-Fascist New Order for European Culture (Harvard University Press, 2016) presenterat en bred analys, ang\u00e5ende hur den tyska nazismen och den italienska fascismen f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5verka Europas innersta sj\u00e4l (\u201dhearts and minds\u201d), via kulturproduktion.<\/p>\n<p>Specifikt ang\u00e5ende Sverige rekommenderas antologin De intellektuellas f\u00f6rr\u00e4deri? Intellektuellt utbyte mellan Sverige och Tredje riket, redigerad av id\u00e9historikerna Maria Bj\u00f6rkman, Patrik Lundell och Sven Widmalm. S\u00e4rskilt Patrik Lundells ess\u00e4 om fascistisk mediekritik och krav p\u00e5 \u201dobjektivitet\u201d \u00e4r idag n\u00f6dv\u00e4ndig l\u00e4sning. N\u00e4r Hitler var som mest popul\u00e4r strax innan kriget (1937) bildades pronazistiska Riksf\u00f6reningen Sverige-Tyskland. Lundell studerar propagandametoden som f\u00f6reningen anv\u00e4nde i bearbetningen av svenska medier. F\u00f6reningen f\u00f6rklarade som sitt syfte att \u201dp\u00e5 ett verkligt objektivt s\u00e4tt\u201d skildra Nazityskland. Dess sj\u00e4lvidentitet utm\u00e4rktes av \u201dvetenskapliga och opolitiska f\u00f6rtecken\u201d i kritiken av svensk press. Tidningarna ans\u00e5gs generellt fientliga, partiska och subjektiva i sin ovilja inf\u00f6r Tyskland och nazismen.<\/p>\n<p>Lundell j\u00e4mf\u00f6r d\u00e5tidens nazister med v\u00e5ra dagars hatmedier, exempelvis SD-sajten Avpixlat som \u201dvisar stora likheter med retoriken p\u00e5 1930- och 1940-talen\u201d. Nu liksom d\u00e5 anser ultranationalismens intellektuella att traditionella medier ljuger, m\u00f6rkar och vinklar nyheterna subjektivt. Detta b\u00f6r \u00e5tg\u00e4rdas via \u201dett rent objektivt upplysningsarbete\u201d, som det hette 1938. D\u00e5 liksom nu anv\u00e4ndes ordet \u201dcensur\u201d f\u00f6r att beskriva traditionell press (\u201di v\u00e5rt land existerar en faktisk och praktisk censur\u201d skrev de svenska nazisterna 1940). D\u00e5tidens \u00e5siktskorridor beklagades utifr\u00e5n att v\u00e4nskapen med Nazityskland \u201dsystematiskt tigits ihj\u00e4l i svensk dagspress\u201d. Tysklandsv\u00e4nner \u201dskr\u00e4mdes till tystnad\u201d. Nazistpropaganda beskrivs ofta som simpel och k\u00e4nslosam. Den s\u00e4gs ocks\u00e5 medvetet arbeta med l\u00f6gner, skriver Lundell, som vill komplicera stereotyperna om propagandan. \u201dDet \u00e4r l\u00e4tt att se att den kunde framst\u00e5 som rimlig och rationell\u201d, p\u00e5pekar han. Detta ekar in i v\u00e5ra dagar, n\u00e4r journalister f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rh\u00e5lla sig \u201dobjektivt\u201d till fascism, utifr\u00e5n desperation att undvika anklagelser om subjektivitet (eller f\u00f6r den delen, utifr\u00e5n egna sympatier gentemot det svartbruna).<\/p>\n<p><strong>Mitt uppdrag<\/strong> av tidskriften F\u00f6rfattaren, ang\u00e5ende denna ess\u00e4, utgick fr\u00e5n en fr\u00e5gest\u00e4llning: \u201dHar f\u00f6rfattare ett s\u00e4rskilt ansvar att f\u00f6rsvara demokratiska v\u00e4rderingar i samh\u00e4llsdebatten? Eller b\u00f6r de snarare h\u00e5lla sig borta fr\u00e5n politiken?\u201d Fr\u00e5gan \u00e4r om det \u00f6verhuvudtaget g\u00e5r att t\u00e4nka sig en icke-politisk f\u00f6rfattare. Allt skrivande kommenterar verkligheter, p\u00e5 n\u00e5got vis. Det vet fascismen. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den hyser sin gl\u00f6dande hatk\u00e4rlek till oss f\u00f6rfattare. Vi ska antingen kastas i koncentrationsl\u00e4ger, m\u00f6rdas\u00a0\u2013\u00a0eller hyllas och firas\u00a0\u2013\u00a0i SD:s och nazisternas dr\u00f6msamh\u00e4lle. Det \u00e4r sj\u00e4lvklart om\u00f6jligt f\u00f6r en f\u00f6rfattare att h\u00e5lla sig neutral till detta. \u00c4ven tystnad inneb\u00e4r ett st\u00e4llningstagande.<\/p>\n<p><strong>Henrik Arnstad<\/strong><br \/>\n<em>Historiker och f\u00f6rfattare till \u201d\u00c4lskade fascism: de svartbruna r\u00f6relsernas ideologi och historia\u201d, utkommer 2018 med \u201dHatade demokrati: de inkluderande r\u00f6relsernas ideologi och historia\u201d (Norstedts). <\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tidskriften F\u00f6rfattaren (nr 3, 2017) uppm\u00e4rksammar nazismens n\u00e4rvaro vid Bokm\u00e4ssan i G\u00f6teborg. Redakt\u00f6ren Lisa Bjurwald gav mig uppdraget att skriva om fascismens f\u00f6rh\u00e5llandet till kultur och litteratur, vilket jag med stolthet accepterade. Artikeln finns enbart publicerad i tidskriftens pappersupplaga, varf\u00f6r jag \u00e4ven \u00e5terger den h\u00e4r. Trevlig l\u00e4sning! Fascismen<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2119,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-2118","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyhet","entry-image--landscape"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.tricorder.se\/wp-content\/uploads\/IMG_0289.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2118","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2118"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2123,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2118\/revisions\/2123"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/2119"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tricorder.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}