{"id":1851,"date":"2017-03-23T10:17:40","date_gmt":"2017-03-23T09:17:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tricorder.se\/?p=1851"},"modified":"2019-01-21T15:04:00","modified_gmt":"2019-01-21T14:04:00","slug":"forflutenhetens-varde-att-legitimera-historievetenskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=1851","title":{"rendered":"F\u00f6rflutenhetens v\u00e4rde: Att legitimera historievetenskap"},"content":{"rendered":"

Henrik Arnstad har presenterat uppsatsen ”F\u00f6rflutenhetens v\u00e4rde: Att legitimera historievetenskap<\/a>” vid seminariet p\u00e5 avancerad niv\u00e5 (master), Stockholms universitet. Texten diskuterar v\u00e4rdet av historiekunskaper i samh\u00e4llet:<\/p>\n

\"\"<\/a>Den moderna historievetenskapen uppstod under 1800-talet och erh\u00f6ll ett specifikt politiskt syfte, utifr\u00e5n den samtida konstruktionen av euroepiska nationalstater. De nationella historikerna producerade legitimitet \u00e5t nationalstaterna genom vetenskapsproduktion (sanningsproduktion) utifr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningar om nationell homogenitet. Konstruktionen av de rena \u201dnationerna\u201d, som vetenskapen skildrade som sj\u00e4lvklara historiska entiteter, manifesterade exkluderande nationella identiteter som utesl\u00f6t historisk transnationalism, multietnicitet och m\u00e5ngkultur.<\/p>\n

Det politisk-ideologiska bruket av historievetenskap var d\u00e4rmed av instrumentellt och praktiskt v\u00e4rde f\u00f6r den produktiva statliga makt som konstruerades under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, utifr\u00e5n nationalism tolkad som den moderna nationalstatens politiska ideologi. Historikernas produktion av normativitet gav uppfattningen att de etniskt homogena samh\u00e4llenas position som normaltillst\u00e5nd f\u00f6r en statsbildning var vetenskapligt bekr\u00e4ftad. Vilket gav legitimitet \u00e5t nationalstaten och dess exkluderingar.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Popul\u00e4rhistorikern Herman Lindqvist.<\/figcaption><\/figure>\n

Historikerna bel\u00f6nades av staten f\u00f6r detta arbete via produktion av status. Detta arv fr\u00e5n 1800-talet utg\u00f6r en kvarleva \u00e4n idag, d\u00e5 historievetenskapen \u00e5tnjuter h\u00f6gre status \u00e4n m\u00e5nga andra humanvetenskaper (exempelvis tolkas historikeryrket fortfarande som en maskulin profession i likhet med andra h\u00f6gstatusyrken som l\u00e4kare, advokat eller officer). D\u00e4remot producerar dagens historikerk\u00e5r i allt l\u00e4gre grad politisk legitimitet \u00e5t nationalstaten, \u00e5tminstone sedan 1945. Historievetenskapens status av att vara instrumentell och praktisk \u00e4r d\u00e4rmed idag l\u00e5ngt ifr\u00e5n sj\u00e4lvklar.<\/p><\/blockquote>\n

Ladda hem hela uppsatsen f\u00f6r l\u00e4sning via denna l\u00e4nk<\/a> (PDF).<\/p>\n

Uppsatsen \u00e4r en av tre examinationsuppsatser i kursen ”Vetenskaplighet och forskningsetik<\/a>”, vid Filosofiska institutionen. \u00d6vriga tv\u00e5 inl\u00e4mnade uppsatser har rubrikerna:<\/p>\n