{"id":1739,"date":"2017-01-06T16:32:39","date_gmt":"2017-01-06T15:32:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.tricorder.se\/?p=1739"},"modified":"2017-06-08T07:29:49","modified_gmt":"2017-06-08T06:29:49","slug":"studien-moten-i-monsunen-sjomansvisor-svenskhet-och-globaliserade-hav-framlagd-vid-stockholms-universitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tricorder.se\/?p=1739","title":{"rendered":"Studien ”M\u00f6ten i monsunen: Sj\u00f6mansvisor, svenskhet och globaliserade hav” framlagd vid Stockholms universitet"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Den maritimhistoriska studien ”M\u00f6ten i monsunen: Sj\u00f6mansvisor, svenskhet och globaliserade hav 1918\u20131949”<\/a> har lagts fram vid Stockholms universitets historiska institution.<\/strong><\/p>\n

Uppsatsen unders\u00f6ker konstruktionen av svenskhet 1918-1949 utifr\u00e5n svenska popul\u00e4rkulturella sj\u00f6mansvisor, som hade en storhetstid under perioden. Artister som Evert Taube, Lasse Dahlquist och Harry Brandelius gjorde karri\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a>I denna uppsats f\u00f6resl\u00e5r jag att dessa framg\u00e5ngs\u00e5r f\u00f6r den svenska sj\u00f6mansvisan perioden 1918\u20131949 har n\u00e5gonting relevant att s\u00e4ga om konstruktionen av svenskhet under dessa \u00e5r under 1900-talet, efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. En nationell identitetsskapande produktion \u00e4gde rum, som utgick fr\u00e5n att beskriva svensk nationell identitet och unicitet genom att kontrastera den mot den globaliserade diskurs, som det maritima f\u00e4ltet till sin natur utg\u00f6r. Det var genom att st\u00e4lla det svenska hos den svenske sj\u00f6mannen gentemot oceanernas transnationalism som det nationellt specifika framkallades i dessa sj\u00f6mansvisor, i en tidsepok som utm\u00e4rktes av sociala och ekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringar i Sverige.<\/p><\/blockquote>\n

Perioden ifr\u00e5ga innebar ett skifte, ang\u00e5ende svenskhetens maritima relation till globaliseringen. ”Svensken” \u00f6vergick fr\u00e5n att vara emigrant till att bli yrkesverksam sj\u00f6man:<\/p>\n

\"\"<\/a>Inf\u00f6r tidsperioden 1918\u20131949 dominerades den svenska erfarenheten av globalisering av emigration. Mellan 1851 och 1910 emigrerade cirka en miljon m\u00e4nniskor fr\u00e5n Sverige till Amerika. Av dem som var f\u00f6dda under senare h\u00e4lften av 1800-talet l\u00e4mnade ungef\u00e4r 20 procent av m\u00e4nnen och 15 procent av kvinnorna landet. F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget markerade allts\u00e5 en f\u00f6r\u00e4ndringsperiod, d\u00e5 emigrationen ersattes av en annan typ av globalisering, inte minst utifr\u00e5n den maritima sektorn. Att \u201dg\u00e5 till sj\u00f6ss\u201d hade l\u00e4nge varit en m\u00f6jlighet f\u00f6r hugade medborgare i kustlandet Sverige. Den industriella utvecklingen under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6rst\u00e4rkte denna m\u00f6jlighet.<\/p><\/blockquote>\n

Konstruktionen av svenskhet via visornas ”svenska sj\u00f6man” skedde genom att kontrastera ”det nationella” (svenskheten<\/em>) mot det (anti-svenska) ”transnationella”. Detta skedde via specifika dikotomier:<\/p>\n