Aftonbladet Kultur publicerar (13 nov 2020) essän ”Digitalt möte med medeltiden” av Henrik Arnstad, en text om svenska datorspelet ”Crusader Kings III” och medeltiden i digital populärkultur.
Svenska ”Crusader kings III” (CK3) hyllas av spelrecensenter över hela världen. Ledande amerikanska spelsajten IGN utdelar ”det ovanliga maxbetyget – tio av tio” och recensenten skriver att ”om jag bara fick välja ett enda spel att spela i resten av mitt liv skulle valet inte vara svårt”.
I CK3 blir spelaren ledare för en härskardynasti. När ledaren dör tar spelaren över arvtagaren – och så fortsätter det över århundradena i en feodal hierarki av monarker, furstar och vasaller.
Trots sina tjusiga titlar lider dessa av den begränsade makt som utgjorde medeltidens politiska verklighet. Allt handlar om att vårda relationer – både uppåt och nedåt, eftersom en intrigerande underlydande kan vara lika farlig som en ilsken kejsare eller påve.
Spelet ligger i linje med forskningens tanke på medeltida stater som ”personförbundsstater” snarare än tidigmoderna territorialstater eller nutida nationalstater. På medeltiden svor man trohet till en person, inte till ett land. Geografiska gränser var flytande, nationalismen ännu inte uppfunnen.
Medvetenheten om detta skiljer CK3 från liknande strategispel, som vanligen låter spelaren härska oinskränkt.
Spelet ingår i den populärkulturella genre som speglar medeltiden.
Historikern Victoria Cooper vid universitet i Leeds forskar om medeltid i datorspel och ”medeltidism” (på engelska medievalism, definierat som ”the potential combination of every interpretation of the Middle Ages”). Cooper skriver att medeltiden – liksom andra världskriget – är central för datorspelsindustrin, som omsätter miljarder dollar varje år. Populärkulturens medeltid är sällan verklighetens historiska epok, utan snarare ett drömlandskap.
Läs hela essän på Aftonbladet Kulturs webb!