Havet och ny maritim litteratur i ”Vi läser”

I ett femsidigt reportage presenteras ny maritim litteratur i fina tidskriften ”Vi läser”. Henrik Arnstad utgår från förändringar i genus, inte minst utifrån Karin Gafvelins kommande seriealbum ”Djupet” (som i texten fortfarande bär arbetsnamnet ”Of Love and Tall Ships”):

Livet till sjöss är både äventyrligt och isolerande, berättar hon. Det är som med allt annat med båtar, det är en värld av extremer. Få platser suger så mycket som ett skepp när det är dåligt väder eller en nödsituation uppstår – och få platser är lika magiska när förhållandena är bra. Miljön är extrem, att jobba i riggen till exempel. Och att få resa till de mest osannolika ställena i världen. Och alla människor ombord som man kommer extremt nära, vilket definitivt är på gott och ont. Jag har gjort det så länge nu att det här livet har blivit normalt för mig. Det är svårt att se det med den romantiserande blick som folk har på sjömansyrket.

Även havsluffaren Amanda Nordlöw intervjuas, utifrån sin bok ”Världsomseglarens kokbok”. Amanda är så kallad ”yachtie”, till skillnad från Karin:

En ”yachtie” är någon som seglar på segelbåtar av fritidsbåtsmodell till skillnad från ”skutseglarna” som seglar traditionella segelfartyg, säger Amanda. Jag visste ju inte om att jag blev ”yachtie” när jag gav mig ut till sjöss, men nu blev det så. Det finns rivalitet mellan ”yachties” och ”skutseglare”. De tycker att vi är larviga med våra pikétröjor och shorts, vi tycker att de ser de ut som att de går på folkhögskola nånstans.

Texten berättar även om forskarantologin ”Sjövägen till Sverige”, där professorn i historia Leos Müller medverkar. Han har lagt märke till hur Sveriges maritima förflutenhet förminskats:

Det finns ett antal historiografiska traditioner i Sverige. De flesta blundar för havet eller förminskar mer eller mindre medvetet dess roll.

Läs det långa reportaget i tidskriften ”Vi läser”, nr 2 (april-maj) 2017. Köp ett exemplar i kiosken, eller ännu hellre: prenumerera!