Havet, fartygen och den svenska identiteten — artikel i GP Kultur

Henrik Arnstad skriver i GP Kultur om forskarantologin Sjövägen till Sverige: från 1500-talet till våra dagar, redigerad av etnologen Simon Ekström samt historikerna Leos Müller och Tomas Nilsson:

Det är via havet som svensken haft kontakten med världen. Handelsskepp, krigsfartyg och fiskeflottor fick samsas med senare tiders färjor, passagerarfartyg och fritidsbåtar. Samtidigt har havet separerat Sverige från övriga Europa, kontinenten, vilket skänkt svenskarna en ö-mentalitet. Havet var även ett hot – det var sjövägen fientliga flottor riskerade dyka upp och utgör fara för riket. Men denna historia är märkligt frånvarande i det allmänna svenska historiemedvetandet och även underrepresenterad inom historisk forskning, varför den nya antologin utgör viktig och spännande läsning.

Livet-vid-havet-Havet-har-varit-svenskarnas-kontakt-med-omvarlden-gett-oss-forsorjning-ochUnder 1970-talet drabbades dock den svenska sjöfartsindustrin av en allvarlig kris, men närheten till havet bestod i kustlandet Sverige.

Men havet lever kvar i nya former. Samtidigt som sjöfartsnäringen nästan försvunnit, går det väldigt bra för Göteborgs hamn, med cirka 11 000 fartygsanlöp om året. Forna tiders kustsamhällen – som traditionellt varit fattiga och ointressanta glesbygder – gentrifieras med rasande fart och blir tillhåll för samhällets allra rikaste. Bohuskustens fiskesamhällen förvandlades till havsnära och svindyra lekplatser för den övre medelklassen, precis som de tidigare så fattiga skärgårdsöarna utanför Stockholm. Svindlande belopp betalas för små fiskebodar, som förut förföll.

Läs hela artikeln på Göteborgs-Postens webb.